Logga in
Sve

Kategori: Undersökningar

Jag är statistik, dvs i december 2014 blev jag en del av statistiken. Jag är en del av de ökande ohälsotalen i Sverige och bidrar till de 40 % som 2014 blev sjukskriven med en psykiatrisk diagnos.
Det finns siffror på korsen och tvärsen på min nya hemvistgrupp, där jag bl.a. lär mig att det tar längre tid att komma tillbaka till jobbet efter en psykisk diagnos än efter en genomsnittlig sjukskrivning och att det är skillnad mellan män och kvinnor vad gäller både sömnbesvär och nervösa besvär. Risken att drabbas av akut stressreaktion ökar också för mig som är kvinna, boendes i Västra Götaland och i en storstadsregion. Att jag bor i en kranskommun förbättrar inte heller oddsen.

Till min stora glädje sticker jag ut lite grand för jag är äldre än genomsnittet som drabbas. Så lite unik är jag ändå. Det ger mig hopp. Hopp, inför min rehabilitering, om att doktorn och KBT-terapeuten inte bara ska relatera till sin generella lärdom om hur ”folk i min situation” hamnat här och hur de ska rehabiliteras.

Det slår mig att samma tankegång finns med när vi arbetar med våra undersökningar. Det finns nyttig kunskap och slutsatser man kan dra på en övergripande nivå, men det är först när man bryter ned resultatet och ser det unika som man kan börja arbeta med förbättring som är relevant och hållbar. Vad gäller medarbetarundersökningar t.ex. så ser resultatet nästan undantagslöst olika ut i de olika arbetsgrupperna i en organisation. Ibland är skillnaderna så stora att man undrar om det är samma företag. Anledningen till skillnaderna är förstås saker som att vi har olika behov i arbetet, olika syn på ledarskap och motiveras av olika saker osv. Sen gäller det för oss och de vi arbetar tillsammans med hos kund att gå från att förstå det individuella och unika och sy ihop det till en helhet igen som alla kan känna igen sig i och ta avstamp ifrån.

Men ibland, är den övergripande lärdomen helt rätt och hjälper oss precis där vi står. Jag fick till mig ett stycke lyckoforskning innan semestern, där man kommit fram till att vi blir lyckligare när vi passerat fyrtio och att lyckan bara ökar därefter. Slutsatsen för en lätt nedstämd och semestersugen person i rehabiliteringstagen är given: med mina dryga fyrtio år kommer jag alltså automatiskt att bli lyckligare nästa år jämfört med vad jag är i år. Oavsett vad jag gör! Denna insikt gav mig frikort till en sommar där jag enbart ägnat mig åt roliga saker utan krav på prestation eller någon form av hjärnverksamhet. Så medan jag tagit sovmorgon, ätit långfrukost i solen på balkongen och njutit av vinddraget när jag åker rullskidor har tiden arbetat till min fördel. Å precis som statistiken förutspått är jag lite lyckligare nu än innan semestern.

Det är verkligen helt underbart att vara genomsnittlig.

2 kommentarer
  1. {{comment.author_name}}

Flera av våra kunder arbetar på en global marknad. Vid utveckling av t.ex. nya produkter, tjänster eller kommunikation behöver de därför få samlad input från konsumenterna på sina nyckelmarknader. Då gör vi på Scandinfo ett globalt upplägg för studien där vi tar ett helhetsansvar för undersökningsdesign, internationellt genomförande och analys så att kunden får ett samlat beslutsunderlag.

När det gäller kvalitativa undersökningar kan det vara gruppdiskussioner, enskilda intervjuer eller online-paneler som skall genomföras i ett flertal länder runt världen. Vi genomför den svenska delen av fältarbetet i våra speciallokaler med envägsspegel på Scandinfo i Göteborg eller på de orter i Sverige som undersökningen kräver. När det gäller övriga länder har vi etablerade samarbetspartners, ofta inom vårt nätverk GlobalNR, som genomför motsvarande fältarbete baserat på det uppdrag de fått från oss.

Gruppdiskussioner och intervjuer som genomförs på Scandinfo kan kunden följa bakom en envägsspegel (deltagarna är förstås alltid informerade om detta) och när det är dags för genomförande i övriga länder kan vi tillsammans med kunden följa diskussionerna i realtid via simultantolkning och speciella streamingtjänster. Det gör att man under en vecka kan ”träffa” och lyssna på konsumenter från flera kontinenter! Ett effektivt sätt att hålla kontakten med sina användare oavsett var i världen de befinner sig. På bilden följer vi gruppdiskussioner från Malaysia.

Inte dåligt att kunna åka jorden runt på en vanlig arbetsvecka!

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

Då.

När jag började arbeta i undersökningsbranschen för snart fyrtio år sedan låg fokus väldigt mycket på kvantitativ analys. Vi arbetade med faktoranalyser och diskriminantanalyser. Multidimensionell skalning var glödhett. Forskaren var hjälten, inte affärsmannen.

Vi arbetade så för att vi kunde och för att vi hade börjat få tillgång till datorkraft som gjorde det möjligt. Ingen visste vad en PC var men det fanns ju mainframes. Telefonintervjuer hade blivit större och modernare än face-to-face. Särskilt om de genomfördes från en egen telefoncentral, aka call center.

Kvalitativa undersökningsmetoder var sällsynta och nästan lite obskyra. Jag undrar om vi hade uppfunnit ordet kundnytta. Men vi hade kul och försökte ge våra kunder informationsövertag, vilket ord förresten, över sina konkurrenter.

Nu.

Idag är situationen en helt annan. Ingen vill ha mer information utan tvärtom. Nästan all information är tillgänglig för alla samtidigt och den som har ett övertag är den som lyckas sålla bort all information som är irrelevant.

Vi har under alla år använt tekniska landvinningar till att effektivisera vår insamling av information och till att sammanställa och analysera den. Vi har gjort det bra, till nytta för våra kunder. Men sedan genombrottet för smarta telefoner, läs iPhone 2007, talar vi inte om nya sätt att samla in och analysera information längre. Vi talar om att vi har ett helt nytt sätt att förhålla oss till information. Påverkar det oss som marknadsanalytiker? Har påven en rolig hatt?

Sedan.

Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Handhållna mobila enheter används till allt. Kostnadseffektiviteten ökar och därmed prispressen. Tidspressen likaså. Ingen har tid att vänta sex veckor på ett beslutsunderlag. Vi måste hitta nya processer och tänka bort från det gamla sättet att tänka på undersökningsmetoder. Vem bryr sig om ifall en metod är kvalitativ eller kvantitativ? Gränserna suddas ut och vi använder i stort sett samma, digital, teknik oavsett vad vi kallar ansatsen eller metoden. Det som är viktigt är snabbhet och nytta. Att minska risker, inte eliminera dem, genom rätt information.

Välkommen till nästa fyrtio år av marknadsanalys!

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

Inom ramen för Boverkets stöd för innovativt byggande för unga och studenter har vi, Studentbostadsföretagen, gett Scandinfo i uppdrag att genomföra en tvådelad studie – en traditionell kvantitativ webbundersökning följt av ett kvalitativt onlineforum – om hur studenter vill bo. Inget unikt i sig. Det finns otaliga undersökningar (av varierande kvalitet) som gör anspråk på att visa hur studenter vill bo. Ett stort problem är att de ofta ställer frågor där respondenterna får svara helt fritt hur de vill bo. Svaren blir ofta fantasifulla. I bästa fall. Alltid säger det väl något, men för de som ska bygga bostäder hjälper det föga med sådant som av olika anledningar är omöjligt att leverera.

För att kunna bidra till att det byggs fler bostäder som motsvarar studenternas behov och efterfrågan, vilket är syftet med undersökningen, krävs dock en annan konkretiseringsnivå och kanske framförallt, mer realism. Tråkigt nog!

Därför har vi valt att koppla frågor om hur studenterna önskar att bo till flera viktiga parametrar, men framförallt, vad bostaden får kosta. Väljer respondenterna att bocka för en trerummare på 100 kvm framgår också att det hade inneburit en hyra på en bit över 10 000 kr/mån.

Ja men då får man inte svar på vad de verkligen vill ha”, går det ju att hävda. Så kanske det är. Men samtidigt innebär det att vi skapar ett underlag med tydligare förankring i verkligheten. Anledningen till varför Boverket delar ut de här stöden är för att det byggs för lite bostäder för bl.a. studenter. Den största anledningen till det är att det helt enkelt är svårt att bygga bostäder som studenter har råd att betala för. Då måste vi helt enkelt försöka hitta vägar för att utforma bostäder på ett sätt som innebär att såväl priset som funktionen överensstämmer med studenternas preferenser. Då är vi föga behjälpta av sådant som inte går att realisera.

Tillsammans med arkitekterna på White kommer svaren så småningom omarbetas till konkreta förslag på hur bostäder borde utformas. Och som dessutom går att bygga sett till gällande regler. Målet är få in nya tankar och lösningar på studentbostadsmarknaden. Med andra ord kommer frågor och svar i allra högsta grad påverka den framtida utvecklingen av studentbostadsmarknaden. Exakt hur återkommer vi till i framtida gästinlägg på Scandinfobloggen!

Martin Johansson
Generalsekreterare
Studentbostadsföretagen

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

Häromdagen när jag var på väg till jobbet lyssnade jag på P1. I programmet pratade man om huruvida mystery shopping är en bra undersökningsmetod eller inte. En berättigad fråga tycker jag där jag kan känna sympatier för den personal som säger att de känner sig kontrollerade snarare än hjälpta av denna metod. I många fall utvärderas personalen i en butik genom att man gör tre till fem besök i butiken några gånger per år. Alla vi som jobbar inom undersökningsbranschen vet att man inte kan dra långtgående slutsatser med med ett så litet underlag, men ändå görs detta.

En annan fråga man kan ställa sig är om mystery shopping är att likställa med att gå över ån efter vatten. Varför betala för att någon ska ”leka” kund någon/några gånger om året istället för att fråga kunden hur nöjd han/hon är med sitt besök? Varför inte hela tiden mäta hur nöjda kunder man har för att ständigt arbeta med det istället för att göra det någon gång då och då? Varför inte se arbetet med att skapa nöjda kunder som ett utvecklingsverktyg som snarare ger personalen ett medel att förbättras istället för att utsättas för något som många i personalen verkar uppfatta som ett kontrollverktyg?

För visst kan vi alla skriva under på att det är viktigt med nöjda kunder. Frågan är bara vilken väg som är den bästa att gå.

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

Kanske har du sett att Faktum för första gången genomför en läsarundersökning? Det är något som Scandinfo hjälper Faktum med. En läsarundersökning är ett enkelt sätt att få information om hur Faktumtidningen används och uppfattas av sina läsare. Detta i syfte att såklart bli bättre. Alla läsarundersökningar har i princip samma syfte, men i det här fallet när det rör Faktum känns det lite extra bra att vi är en bidragande del.

Om du inte vet vad Faktum är och hur det fungerar kan man kortfattat säga att det är Götalands gatutidning som säljs av hemlösa eller personer som lever i socialt utanförskap. Försäljarna köper tidningen för 25 kronor, säljer den för 50 kronor och behåller mellanskillnaden. Faktum beskriver själva att det handlar om så mycket mer än att bara tjäna pengar. Att vara Faktumförsäljare innebär att ta ansvar, planera sin vardag, skapa rutiner och ett socialt sammanhang.

Häromdagen pratade jag med Åse Henell som är VD på Faktum och hur hon ser på undersökningens betydelse:

Att sälja Faktum är ett jobb – inte välgörenhet. Därför är det viktigt att man köper tidningen för att man vill läsa den och inte bara för att vara snäll. Vi vill göra en ännu bättre tidning och därför var vi extra glada över att Scandinfo ville ställa upp och hjälpa oss med en läsarundersökning.

På Faktums webbplats kan man bland annat läsa ”Det finns olika sätt att stödja Faktums verksamhet”, det här är vårt bidrag. Ett bidrag som känns viktigt. Att vår kompetens hur man på bästa sätt gör undersökningar, faktiskt i slutändan kan leda till att fler Faktumtidningar säljs – tycker vi är ett tydligt kvitto på att undersökningar spelar roll. Har du läst Faktum och vill hjälpa till? Svara då på undersökningen här.

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

När jag är hos kunder eller i privata sammanhang berättar vad jag arbetar med, får jag inte helt sällan frågan och kommentaren:

”Men är det någon som svarar på undersökningar idag egentligen? Jag kan bara gå till mig själv, jag orkar inte svara på hur många enkäter som helst.”

Vad svarar man som undersökare utan att låta som man påbörjar ett försvarstal? ”Jag förstår dig”, brukar vara början på min mening. Vi som undersökare har nämligen ett ansvar när vi hjälper våra kunder att utforma marknadsundersökningar. Ett ord som vi ibland stöter på vad gäller vår branschs utmaningar är ordet ”enkättrötthet”. Nu kan jag tycka det är ett lite begränsande ord, marknadsundersökningar är så mycket mer än enkäter och för alla undersökningar gäller vårt ansvar. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta ämne men jag vill lyfta fram några saker… Hur relevanta är frågorna för de som svarar på enkäten? Här måste vi visa på mod och våga ifrågasätta våra uppdragsgivare. Är det frågor som man måste ha svar

på och som man kan arbeta vidare med – ja, då ska troligtvis frågan vara med. Om det är en fråga där kanske varje avdelning har fått bidra med ”sina” frågor och som snarare är ”nice to know” och inte ”need to know” – skippa frågan! Det händer att en uppdragsgivare säger kommentaren ovan om enkättrötthet för att sedan i nästa andetag säga, ”vi måste ha med den här och den här frågan också”. Då tänker jag att man missar att det är människor som ska svara. Undersökningar får inte bli långa som uppsatser. Vill man få svar måste man respektera respondenterna och förstå att längd och relevans på undersökningen avgör hur bra en svarsfrekvens blir. Till sist. Något som jag försöker betona för de kunder som jag arbetar med så är det vikten av återkoppling. Om du får en inbjudan till en kundundersökning och det står att dina åsikter som kund är viktiga för utvecklingen av service och verksamhet för XX-bolaget. Du är engagerad och deltar i undersökningen för att sedan mötas av… tystnad… och än mindre ser att något förändras och förbättras. Hur troligt är det att du nästa gång väljer att svara på undersökningen? Inte så troligt… Så lider vi av enkättrötthet då? Nej, inte om undersökningen är relevant för den som svarar, är lagom lång och att något också händer utifrån resultatet.

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

Många tänker säkert på siffror och procent när de tänker på marknadsundersökningar. Det är så lätt att glömma att bakom varje resultat är det riktiga människors tankar och värderingar som ligger bakom. Oavsett metod.

När jag jobbar med kvalitativ research, tex. fokusgrupper eller djupintervjuer ser jag det lättare, för då träffar jag dem. Människorna bakom resultaten. Ofta ses vi under en längre stund där jag hinner få en bakgrund och en inblick i just dessa personers liv. Efter varje sådant möte är jag lika fascinerad över hur jag har fått tittat in i deras vardag och jag är så tacksam över hur de helhjärtat delat med sig av sina åsikter. Det kan handla om hur de väljer försäkringsbolag eller hur man gör när man kryddar sin mat. Vi kan beröra vad som är viktigt för att bli riktigt nöjd som kund eller prata om hur man använder hushållspapper. Oavsett ämne blir dessa berättelser och möten sedan till viktiga insikter och beslutsunderlag för våra kunder. Samtidigt som de har fått möjlighet ”att vara en fluga på väggen” hos sin egen kund. I dessa kvalitativa projekt ger vi nämligen vår kund möjlighet att bakom en ”one-way-mirror” följa intervjun eller diskussionen i realtid. Detta vet såklart våra respondenter om och det är otroligt generöst av dem att ändå dela med sig och prata som om ingen fanns därbakom.

Tack alla människor därute som jag får äran att prata med. Utan era röster hade våra kunder haft mycket svårare att fatta välunderbyggda beslut.

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

Jag skulle vilja ge er en liten inblick i mitt jobb på Scandinfo. Marknadsundersökningar kan handla om så mycket – i mitt dagliga jobb innebär det att vara testsköterska. Som testsköterska på Scandinfo rekryterar jag bl.a. undersköterskor på äldreboende som testar olika produkter under en viss period. De är alltså en väldigt viktig del i produktutvecklingen.

Undersköterskor är en personalgrupp som alltsomoftast har fullt upp på avdelningarna, och det gör att jag blir imponerad och tacksam för hur alla undersköterskor som jag har träffat genom åren, glatt tar sig tid att hjälpa till i våra studier. De hjälper verkligen till genom att testa produkterna, anteckna i formulär och delge sin erfarenhet i intervjuer. Detta för att få bättre produkter för framtiden, både för personalen men även för vårdtagarnas välbefinnande.

Att arbeta som testsköterska och komma i kontakt med vårdpersonal i alla former är verkligen en trevlig arbetsuppgift men kan ibland vara en riktigt klurig sådan. Ibland har det hänt att jag letat efter en målgrupp som jag vanligtvis inte kommer i kontakt med och får då gå utanför vårt vanliga kontaktnät. Då får jag genom att tänka kreativt och utanför den berömda ”boxen” försöka hitta enhetschefer, biståndshandläggare eller liknande som sedan hjälper mig att komma vidare i mitt sökande. Tänk vilka trevliga möten, mail och telefonsamtal jag har haft med personer som jag annars aldrig träffat!

Det är dessa personer – dessa vardagshjältar jag möter i mitt arbete som testsköterska som gör att mitt arbete är så stimulerande och roligt.

// Anja

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}

Exotiska långresor i all ära, men för egen del behövde jag faktiskt inte resa längre än till Jönköping för att få inblick i en för mig helt annorlunda värld.

Jag är nyligen hemkommen från DreamHack, som har rekord i Guiness Book of Records som världens största LAN party. Här finns datorplatser för 8000 spelsugna som har dataspel som sitt största intresse. Här möts de i tre dagar både i verkligheten och i spelens värld. Att hålla gruppdiskussioner på plats med deltagarna, som ofta är killar 15-20 år, gav vår kund ovärderliga insikter i hur denna målgrupp  resonerar och handlar. Själv blev jag påmind om hur viktigt det är att möta sina målgrupper på deras villkor i så stor utsträckning som möjligt. Då är förutsättningarna  som bäst för att förstå deras verklighet och för att generara insikter som sedan kan användas till värdeskapande affärsutveckling.

Och så är det ju så roligt!

Kommentera
  1. {{comment.author_name}}
Kontakt
  • +46 31 743 44 00
  • mail@scandinfo.se
  • Kaserntorget 5, 411 18 Gothenburg, Sweden