Logga in
Sve
  • Eng
  • Sve

Förra hösten inledde vi arbetet med en större studie om hur studenter vill bo som Scandinfo genomförde under vintern/våren 2015. Strax före sommaren fick vi resultatet som vi nu hunnit bearbeta något. I vårt fall har det inneburit hur vi förvandlar studenternas svar till verkliga bostäder som studenterna vill ha. Och kanske framförallt, skiljer det sig jämfört med vad som byggs i dagsläget? Svaren på den senare frågan var både ja och nej.

Den största skiljelinjen bland respondenterna var mellan de som vill bo enskilt respektive kollektivt. Det vill säga i en egen lägenhet eller dela olika funktioner som kök eller vardagsrum med andra i någon boendeform. Den gängse uppfattningen har (länge) varit att det är egna enskilda bostäder som är det studenter efterfrågar. Vilket baserats på efterfrågan på de traditionella (i många fall trista) studentkorridorer som finns idag. Resultatet visar att en dryg tredjedel vill bo kollektivt, medan knappt två tredjedelar vill bo enskilt. Dock är det inte dagens kollektiva lösningar, de gamla korridorerna, man efterfrågar. Istället är det mer lägenhetslika lösningar som på ett tydligare sätt främjar det sociala utbytet. Tillsammans med en förmodat lägre hyra utgör det hela anledningen till att en del av studenterna vill bo kollektivt.

Samtidigt poängteras vikten av att ha en privat sfär, oavsett om man vill bo ensam eller med andra. Detta eftersom det är en tydlig uppfattning att de delar av en bostad där det potentiellt skulle kunna uppstå konflikter, exempelvis i badrummet eller i köket, vill man i större utsträckning ha för sig själv.

Detta var utmaningen White arkitekter stod inför när de skulle ta fram bostadslösningar utifrån studiens resultat. Nämligen att hitta en balans mellan det privata och det enskilda i både kollektiva och enskilda bostadslösningar. Vilket visas framförallt i det ena av de tre förslagen (se bilden) som är ett kollektivt boende för sex personer på 117 kvm (19 kvm/person) över två våningar. Där varje person har ett eget kryp in med toalett på övervåningen, medan undervåningen är den sociala ytan med kök och gemensamma ytor. Men även med en flexibilitet som gör att det går att gränsa av delar av undervåningen till sex separata rum om så önskas. Med andra ord något helt annat än de traditionella studentkorridorer som utgör det vanligaste kollektiva boendeformerna idag.

Om den, och de andra två mer vanliga bostäderna för en respektive två studenter, också går att realisera sett till produktionskostnad och inte minst hyra är nästa utmaning i projektet. Men det lämnar vi med varm hand över till Stockholms Studentbostäder (SSSB) som är den tredje aktören i projektet. Resultatet av det får bli en senare bloggpost.

Martin Johansson
Generalsekreterare
Studentbostadsföretagen

1 kommentar
  1. {{comment.author_name}}